Det är så bittert

Som ensamstående förälder är ekonomin inte alltid så god. Man får vrida och vända på varje enkrona vissa månader för att få det att gå ihop. Speciellt när man bara är timanställd och går på a-kassa resten av tiden (vissa månader jobbar jag noll timmar, har jag TUR så kan jag få ihop 25 procent av en heltid, 40 timmar på en månad).

Nu har jag lyckats spara ihop så mitt barn ska få åka på ridläger i sommar och själv påbörjat en kurs som jag fick pröjsa själv - totalt 5000:-

Så till min förskräckelse upptäckte vi igår att mitt barn dagen innan (i förrgår alltså) tappat sin mobiltelefon ute i lekparken och vi kan inte hitta den igen. Fastighetsskötaren har inte sett till den och polisens hittegodsavdelning har inte heller fått in den.

En extra kostnad att köpa ny telefon - som är viktig för mitt barns trygghet. Att kunna ringa mig när hon är ute i lekparken själv och ska gå in till en kompis, eller om något annat allvarligare sker. Och för att kunna ringa efter mig om hon vaknar när jag är ute med hunden på kvällarna.

Det kan ta någon månad att spara ihop till en annan mobiltelefon. Extremt små marginaler i ekonomin just nu, så det känns riktigt bittert....

Vet att det verkar som om jag bara klagar och gnäller. Men det en DEL av tryggheten för mitt barn att ha en telefon för att kunna ringa mig om det händer något i lekparken eller om hon vaknar upp ensam medan jag är ute med hunden sent på kvällen...

/Vi två

Sommaren är på väg!

Så skönt att det blivit varmare ute - så pass varmt att jag själv kan gå i kortbyxor och dottern har gått i kortärmad klänning hela dagen!

Sommaren är på väg!

/Vi två